Menscykeln

Flickor föds med cirka 400.000 ägg i äggstockarna. Det skapas sedan inga nya ägg. Någon gång under puberteten får tjejen sin första ägglossning. Ungefär två veckor senare kommer första menstruationen. Sedan får hon mens ungefär en gång i månaden fram till klimakteriet. Perioden mellan mensens första dag till nästa mens första dag brukar kallas menscykel.

Vad är mens?

Lite förenklat styrs kvinnans menstruationscykel av ett samspel mellan hypofyshormoner (FSH och LH) och äggstockshormoner (östrogen och progesteron). I början av menstruationscykeln stimulerar FSH och LH utvecklingen av ett antal äggblåsor, varav endast en äggblåsa uppnår slutlig mognad. Äggblåsorna producerar östrogen, som får livmoderslemhinnan att öka i tjocklek och förbereda sig för att ta emot ett befruktat ägg. Höga nivåer av LH startar alltså ägglossningen, vilket innebär att äggblåsan brister och äggcellen fångas upp av äggledaren. Äggblåsan omvandlas till en gulkropp som tillverkar progesteron, vilken bidrar till att slemhinnan är mottaglig för det befruktade ägget.

Ägglossningen infaller 12-14 dagar före mens. Chansen att bli gravid är som allra störst från och med två dagar före och fram till ägglossningen. Då blir sekretet i slidan och livmoderhalsen tunnare så att spermierna lättare kan simma fram till ägget. Om kvinnans menstruation brukar komma ungefär var 28:e dag, brukar ägglossning ske i mitten, kring dag 14. När ägget har lossnat kan det befruktas upp till ett dygn. Men eftersom mannens sädesceller är befruktningsdugliga i upp till 72 timmar (i snitt), eller mer, efter ett samlag, kan kvinnan i praktiken bli gravid under en period av upp till nio dygn varje månad. Om äggcellen befruktas och kvinnan blir gravid fortsätter gulkroppen att producera hormoner. Om äggcellen inte befruktas tillbakabildas gulkroppen och livmoderslemhinnan stöts bort i en menstruationsblödning.

Hur ofta och mycket?

Vanligtvis har kvinnor mens en gång i månaden och mensen varar i ungefär fyra till fem dagar. Men det varierar, både mellan gångerna och mellan olika kvinnor. Det är inte ovanligt med en 25 eller 35 dagars menscykel.
Om du är stressad eller orolig kan mensen dröja eller hoppa över en månad eller fler. Ofta känns det som det kommer floder med blod. Men mängden per menstillfälle är ungefär tre matskedar.

Mensvärk

De flesta känner någon form av tryck eller mild smärta vid mens. Det känns mest i nedre delen av magen men kan även stråla ut i ljumskarna och korsryggen. Men de flesta klarar av att hantera det och leva normalt. En del kvinnor kan få kraftig smärta, huvudvärk, må illa, ha diarré eller kräkas vid mens. Då kan man behöva smärtstillande medel.

Lindra mensvärken

Pröva med en värmedyna på nebdre delen av magen. Rör dig som vanligt om det går. Mensvärk är muskelsammandragningar. De känns mindre smärtsamma när du rör på dig. Om du måste ligga och vila känns det ofta bäst att ligga med uppdragna knän. Läkemedel med ibuprofen är bäst mot mensvärk. Brustabletter verkar snabbast. Om du inte kan använda läkemedel med ibuprofen går det också bra med paracetamol. Fråga på apoteket om du är osäker.

Kraftig blödning

En del kvinnor blöder mer än andra. Det är fullt normalt. Men om du behöver dubbla mensskydd, måste byta mensskydd på natten eller om det bildas klumpar av blod, kan det betyda att du har kraftig blödning. Det kan bero på att du har mer av ett visst ämne som löser upp stelnat blod. Du kan också få riklig blödning om du använder kopparspiral eller har ofarliga muskelknutor i livmodern, så kallad myom. Om du har besvär bör du kontakta din läkare så du får hjälp att kontrollera och reglera mensen.

När mensen är försenad

Om du mår dåligt eller oroar dig över något, kanske har det stressigt kan mensen fördröjas eller hoppa över ett menstillfälle. Oftast återkommer den igen nästa månad eller månaden efter. Det kan kännas lite obehagligt men är fullt normalt vissa perioder i livet. Ta tid och tänk efter hur du lever. Detta är kroppens sätt att säga ifrån.

Det kan också bero på att du är gravid. Om du är osäker, gör ett graviditetstest. Om du inte är gravid och mensen inte återkommer tala med din läkare eller barnmorska.

När kan man bli gravid?

Ägglossningen infaller 12-14 dagar före mens. Chansen att bli gravid är som allra störst från och med två dagar före och fram till ägglossningen. Då blir sekretet i slidan och livmoderhalsen tunnare så att spermierna lättare kan simma fram till ägget. Om kvinnans menstruation brukar komma ungefär var 28:e dag, brukar ägglossning ske i mitten, kring dag 14. När ägget har lossnat kan det befruktas upp till ett dygn. Men eftersom mannens sädesceller är befruktningsdugliga i upp till 72 timmar efter ett samlag, kan kvinnan i praktiken bli gravid under en period av 2-3 dygn varje månad. Om äggcellen befruktas och kvinnan blir gravid fortsätter gulkroppen att producera hormoner. Om äggcellen inte befruktas tillbakabildas gulkroppen och livmoderslemhinnan stöts bort i en menstruationsblödning.
Kom ihåg att spermierna kan överleva flera dygn i slidan och vänta in ett ägg.