Graviditetsdiabetes

Hormonella förändringar under graviditeten, ökade halter av bland annat progesteron och östrogen från moderkakan, gör att känsligheten för insulin minskar. Detta leder till att kroppen måste producera två till tre gånger mer insulin än normalt för att blodsockret ska hållas inom normala gränser.
Det är när behovet är större än vad kvinnan förmår producera som graviditetsdiabetes bryter ut. Sjukdomen kan komma när som helst men vanligen händer det efter 20:e graviditetsveckan. Det finns två varianter, dels en mildare form som kallas för nedsatt glukostolerans, dels en klar form av diabetes.

Hur märks graviditetsdiabetes?

Graviditetsdiabetes är en sjukdom som oftast är fri från symptom. Den upptäcks därför nästan alltid med ett glukosbelastningstest (provtagning) eftersom den gravida kvinnan sällan får de symptom som man kan få vid vanlig diabetes; törst, stora urinmängder, trötthet, nedsatt aptit och viktminskning, klåda och infektioner.

Hur går ett glukosbelastningstest tilll?

Glukosbelastningen görs på Din barnmorskemottagning. Du ska vara fastande, det vill säga inte ha ätit, druckit eller rökt innan. Du får dricka en sockerlösning och efter två timmar tar man ett blodprov.

Är provet förhöjt, men inom ett gränsvärde, gör man om provet efter en vecka. Är det då fortfarande förhöjt får Du träffa en dietist för kostgenomgång och rådgivning.
Är provet efter två timmar över ett visst värde, har du graviditetsdiabetes. Oftast sker fortsatta kontroller betydligt tätare och på specialistmödravården.

Normalt kallas man till medicinkliniken för en ny glukosbelastning ca ett år efter förlossningen.

Kända riskfaktorer

Oftast ger graviditetsdiabetes inga symtom utan sjukdomen upptäcks i samband med kontroll av blodsockret. Olika landsting har olika rutiner för att spåra graviditetsdiabetes. Vissa kontrollerar alla gravida, andra testar blodsocker först när det finns misstankar om sjukdomen.
Riskfaktorer för graviditetsdiabetes är bland andra om kvinnan är överviktig, är äldre än 35 år och om närstående släktingar har diabetes. Vidare räknas också tidigare insjuknanden i graviditetsdiabetes eller om tidigare förlösta barn vägt mer 4500 gram som riskfaktorer.
Två till tre procent av europeiska kvinnor drabbas av graviditetsdiabetes. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor som kommer från Asien, Afrika och Mellanöstern.

Kostrådgivning

I merparten av alla fall, 85 till 90 procent, består behandlingen endast av rådgivning om vad man bör äta och hur måltiderna ska spridas över dagen. Syftet är att försöka balansera matintaget så att den otillräckliga insulinproduktionen ska klara av blodsockerkontrollen. Dessutom ska kvinnan själv kontrollera sitt blodsocker flera gånger om dagen för att snabbt upptäcka om enbart kostbehandling inte är nog.
I resterande fall, tio till femton procent, måste behandlingen kompletteras med dagliga insulininjektioner och blodsockerkontroller.

Inte fler missbildningar

Det är när kvinnan har diabetes redan innan hon blir gravid som missbildningar är vanligare. Tills för några decennier sedan avrådde man ibland redan diabetessjuka kvinnor från att skaffa barn. Idag gör man inte det därför att man vet att riskökningen för missbildningar är liten om blodsockerkontrollen är bra under hela graviditeten.
Vid graviditetsdiabetes är inte risken för missbildningar högre än vid en vanlig graviditet. Det är framför allt själva förlossningen som kan kompliceras. Barnen föds ofta stora, över 4500 gram, vilket ökar risken för en komplicerad förlossning.
Undersökningar har också visat att kvinnor med graviditetsdiabetes löper en fördubblad risk att förlösas med kejsarsnitt eller att föda för tidigt.

Var tredje får diabetes

I merparten av fallen försvinner diabetessjukdomen efter förlossningen men kvinnan löper fortsatt hög risk att senare i livet insjukna i vanlig diabetes.
När man i en svensk undersökning kontrollerade 28 kvinnor 15 år efter att de hade fått diagnosen graviditetsdiabetes hade 29 procent insjuknat i typ 2-diabetes. Ett gemensamt drag för många av dem var övervikt.
En annan svensk studie visade att 30 procent av kvinnorna som hade drabbats av diabetes under graviditeten ett år efter förlossningen fortfarande hade en störd sockeromsättning. 20 procent hade nedsatt glukostolerans och tio procent en säkerställd diabetes.