|
Denna artikel kommer från www.niomanader.se
De första fosterrörelserna brukar man känna runt halva graviditeten, runt
vecka 18-22, om man är förstföderska och något tidigare om man är omföderska. En
del kvinnor kan känna fosterrörelser redan i vecka 13-14 medan andra inte känner
av dem förrän i vecka 26. Det är mycket individuellt och inget är rätt eller
fel. Dessutom så inverkar barnets
placering inne i magen, samt moderkakans placering, på när man känner av
fosterrörelserna första gången.
I början kan det
kännas som lite bubblor i magen eller kanske fjärilar eller små sprattlande
fiskar. I början känner man oftast heller inte av bebisen varje dag. Det kan gå
flera dagar, tom veckor, mellan rörelserna. Det i sig är inget konstigt eller
ovanligt, om än lite läskigt så klart. Det beror på att bebisen fortfarande är
så liten att den lätt kan hitta en ny favoritställning djupt inne i livmodern.
Kanske sparkar den mot din rygg – då känner du den inte. Det är först efter
vecka 26 som du bör känna av bebisen ett par gånger per dygn.
"Jacob kändes
av första gången i vecka 18+3. Jag satt på jobbet och läste ett memo när jag
plötsligt kände en tydlig buff. Jag vet att jag slutade läsa och satt alldeles
stilla. Det var en annorlunda känsla, som inget jag hade känt förut, och efter
en minut kom det ännu en buff och sedan ännu en. Då visste jag att det var Jacob
och inte tarmbubbel eller annat som man lätt förväxlar med fosterrörelser. Det
var en underbar känsla och jag ringde genast F. för att berätta."
Efter en-två veckor
övergår ofta de första försiktiga buffarna/kittlingarna till något tydligare
knuffar. Den första tiden är det inte ovanligt att man känner fosterrörelser
några dagar och sen inga alls på några dagar. Det är helt normalt eftersom
barnet inne i magen fortfarande har så gott om plats att det kan hitta en ny
favoritplats längre in i magen. Man brukar säga att man innan vecka 26 inte
behöver känna av bebisen varje dag för att allt ska vara ok. Efter vecka 26 ska
man vara mer uppmärksam.
Sparkar
alla bebisar lika mycket?
Nej, antagligen
inte. Bebisarna, liksom vi, beter sig olika. Det är små individer som finns
därinne i magen. En del bebisar är riktiga utbrytarkungar och sparkar så att det
gör ont, en del är lugna och stillsamma och känns knappt av alls. De flesta
hamnar i mitt-i-mellan kategorin. Det finns inget som är rätt eller fel. En
del bebisar är vilda och andra lugna och man bör, istället för att lyssna för
mycket på hur omgivningens bebisar har betett / beter sig, lyssna på sin egen
bebis och försöka lära sig bebisens rytm och personlighet. Dessutom är ju
allt relativt. Vad en person anser vara mycket rörelser kanske en annan kallar
måttligt med rörelser och en tredje lite rörelser.
Spelar
moderkakans placering någon roll?
Ja, definitivt om
du har den i framvägg (bukvägg). En moderkaka i framvägg sitter som stötdämpare
och kan effektivt ta bort udden av alla sparkar och göra att rörelserna känns
mindre framträdande. Mammor som väntar barn och som har moderkakan i
framvägg brukar säga att deras barn känns ”lugna”. Bebisarna är kanske inte just
lugna men känns som sagt mindre av pga av den dämpande moderkakan.
"Jacob var en
mycket, mycket lugn bebis. Verkligen. Jag kände ofta inte av honom mer än nån
gång per dag och ibland lyssnade jag med stetoskop på magen efter hjärtljud så
att jag skulle veta att han levde. Barnmorskan menade att det antagligen mest
berodde på att jag hade moderkakan i framvägg och att denna agerade stötdämpare,
men även att Jacob bara var ett lugnt barn. Inget konstigt med det alltså, fast
orolig blev jag ju. Sedan kom Jacob ut och sedan dess är han aldrig stilla.
Jag menar verkigen aldrig, ja förutom när han sover då. Lugn bebis i magen blev
vild bebis i verkliga livet!"
Fosterrörelserna är
som tydligast mellan vecka 20 till 32. Barnet utför i genomsnitt 200 rörelser om
dagen i vecka 20 och 375 rörelser per dag i vecka 32. Efter vecka 32 får barnet
betydligt mindre plats i livmodern eftersom det fyller ut hela livmodern med sin
kropp. Många kvinnor blir då lite oroliga för de ändrade rörelserna men det
finns alltså ingen anledning till oro. Det handlar om platsbrist!
Från vecka 26 bör
alltså man känna någon fosterrörelse var dag. Känner man inte fosterrörelser så
bör man kontakta förlossningen så man få komma in på en undersökning för
säkerhets skull. Om du lägger märke till någon betydande skillnad i barnets
rörelser när du början närma dig förlossningen bör du underrätta personalen på
mödravårdscentralen eller förlossningsavdelningen. Det gäller även mycket
tydligare rörelser som kan vara ett tecken på stress eller för lite
fostervatten.
"En kväll I
början av vecka 34 när jag låg i sängen kände jag plötsligt Jacob som jag aldrig
gjort förr. Det kändes som han gjorde en helkroppsrörelse och även om inget
direkt syntes på magens utsida så kändes det som om jag skulle kräkas. Rörelsen
kändes ”sträv”, precis som bebisen gned mot ett sandpapper. Ja, det var just så
jag beskrev den för F. och även för barnmorskan senare samma vecka – ”sträv”. Då
viftade barnmorskan bort det hela och menade att det säkert inte var något. I
efterhand förklarades den konstiga sträva känslan med att det inte fanns något
fostervatten. Rörelsen blev alltså inte smidig och mjuk utan
trög."
Du bör omedelbart
kontakta förlossningen om du inte känt några rörelser alls under en
sextimmarsperiod om du börjar närma dig förlossningsdatumet. Lita alltid på din
egen intuition och åk in för en kontroll om det känns som om något är fel –
ingen kan avgöra detta bättre än du själv och ingen tycker att du är fånig för
att du vill försäkra dig om att allt står rätt till. Mödravården och
barnmorskorna är där för vår skull, inte tvärtom. |